Planering gav ny bekantskap

Annhelen Olsson verksamhetsansvarig för Hemslöjden Landskrona, till vänster, och Kerstin Paradis Gustafsson, till höger, samtalar i samband med planeringen av det internationella filtningsmötet i Land Annhelen Olsson verksamhetsansvarig för Hemslöjden Landskrona, till vänster, och Kerstin Paradis Gustafsson, till höger, samtalar i samband med planeringen av det internationella filtningsmötet i Land

Träffade Kerstin Paradis Gustafsson i samband med en träff för planeringen av det internationella filtningsmötet i Landskrona maj 2018: Kerstin har i många år rest och studerat folklig konst och samband med det lärt mycket om filt, framför allt kunskap om de jurtor och Shyrdak-mattor som man gör i Kirgizistan och som nu blivit ett världsarv på UNESCOs lista. När vi satt tillsammans berättade hon att första gången hon kom till Kirgizistan var 1991, vilket var samma år som Sovjetunionen brakade samman, och hur människorna landet åren därefter ville återskapa sin kultur och samtidigt skapa nya möjligheter till inkomst. Kunskapen om att göra mattorna och jurtorna har gått i arv bland kvinnorna i landet genom att man som ung deltagit och sedan fört den vidare. Något år efter sin första resa träffande hon Dinara Chochunbaeva som egentligen startade sin verksamhet för barn men utvecklade det när kvinnorna som inte längre hade något arbete också började söka sig dit. Tillsammans med dem plockade hon upp de gamla kunskaperna om att göra mattor samtidigt som hon gav dem en möjlighet till inkomst. Idag har verksamheten och hantverket blivit så uppmärksammat att det som sagt blivit ett världsarv.

För några år sedan skrev Kerstin en bok, Kirgiziskt världsarv – Jurtorna och dess mattor som jag nu läst. Boken är över 100 sidor, men lättläst för den innehåller många fotografier som illustrerar och visar exempel på det hon berättar i alla steg från det att man preparerar ullen, filtar, klipper isär filten och sedan syr ihop och broderar för att till slut få en färdig matta. Hon berättar också om hur jurtorna och mattorna tillsammans skapade de traditionella nomadhemmens miljö och visar bilder på hur jurtorna smälter in i dagens samhälle genom att exempelvis vara ett extrahus till gäster i det permanenta husets trädgård. En intressant bok om denna gamla tradition och kunskap. När jag dessutom vet historien om hur kvinnornas gemensamma arbete om att skapa ett nytt liv och verksamhet på samma gång fick fler att upptäcka hantverket blir jag glad i själen.

Etiketter: böcker historia

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln