Målgång!

Vilken härlig känsla det är när man känner målgång! När man ser att all tid, tanke och vilja att fortsätta trots motgångar till slut gett resultat. Så kände jag i veckan när sittunderlagen till våra nya matsalsstolar blev så som jag föreställt mig, både i uttryck och storlek.

Minns tillbaka och kommer ihåg när jag var på en liten filtningsutställning i Paris och sa till mig själv att ”Tänk om jag kunde blir så bra på att filta och göra så vackra saker”. Vet att jag senare pratade med min mor och berättade om min dröm. Som ung ville min mor bli slöjdlärarinna, men övertalades att bli sjuksköterska. Yrkesvalet ändrades men hennes intresse för textil och skapande fanns alltid kvar. När jag berättade för henne om min dröm kände jag samtidigt att jag delade ett arv med henne. I veckan kände jag att nu är jag där! Mor är inte här längre, men det blir ändå att jag delar glädjen med henne. Jag kan göra så vackra saker och orsaken till att jag inte gör mer beror inte på att jag inte kan, utan på att det gäller att ha tillräckligt med tid.

Går jag tillbaka till sittdynorna jag kan berätta att när jag planerade sittdynorna ville jag att alla skulle vara olika, men ändå hänga ihop. Därför började jag med ett stort arbete där jag pusslande ihop förfilt i ett färgpotpurri där inget hörn var det andra likt, men allt ändå hängde ihop. Sedan filtade jag ihop det med grövre naturbrun förfilt. För att minska mängden grova fibrer att tränga igenom den färgade toppen lade jag samtidigt ett tunt tyg emellan. Tog inte bort allt, men det var jag beredd på. När allt hängde ihop, vände jag arbetet så den grövre förfilten låg uppåt, mätte och klippte ut sex exakt lika stora delar utan att se hur jag klippte på den övre sidan. Det fick bli som det blev. På det sättet kan man tydligt se att de hänger ihop, men är ändå var för sig..

Etiketter: teknik

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln