Tovning, punk och DIY

När jag var på konstutställningen i Kassel köpte jag två böcker. Den ena heter Handmade nation: The rise of DIY, Art Craft and Design och den andra heter PUNK. Två så olika ämnen och ändå har innehållet i böckerna flera beröringspunkter. Inte tänkt på det innan, men modet inom punken på 70-talet var ju DIY - Do it yourself!

Kanske var jag lite ung för att verkligen förstå vad det var punken innebar och förändrade. Kan ärligt erkänna att när punk var inne tyckte jag kläderna var ”för mycket” och jag var inte heller så förtjust i musiken. Jag var mer streamline. Ville gå i mina mer välskurna jeans, dunjacka och stickade, engelska tröjor. Nu när jag tittade i boken inser jag att punken startade verkligen något nytt som fortfarande pågår. Det startade en process som överlevt och fortfarande pågår. Innan punken var modet mer välsytt och uniform, efter punken blev allt möjligt. Den öppnade dörren för vad jag skulle säga ”det fula är vackert” och att lägga till personlig touch. Något som sedan fortsatt och är ännu starkare idag.

Sid Vicious tog ett vanligt hänglås och hängde runt halsen. Femton år sedan gör Chanel en modevariant som troligen hade en annan prislapp. Bra exempel på hur revolt och DIY blivit streamline.
Sid Vicious tog ett vanligt hänglås och hängde runt halsen. Femton år sedan gör Chanel en modevariant som troligen hade en annan prislapp. Bra exempel på hur revolt och DIY blivit streamline.

Hur ser jag då en likhet mellan DIY, punken och tovning? Jo, det är just det personliga. Jag tror, som jag skrev i förra bloggposten, att vägen för tovning och många andra hantverk är DIY. Mina tankar grundar sig på tendenserna att fler och fler tycker det är roligt att kunna använda saker som man gjort själv ihop med köpt. Det ger just den där personliga touchen. I dagens stressade samhälle finner många också ro i att göra något med händerna och glädje över att åstadkomma ett resultat som man verkligen kan se och ta på. Dessutom tycker man att det finns en charm i det som inte är perfekt och en tillfredsställelse om man kan göra något som bidrar till att vi utnyttjar våra resurser bättre, till exempel att ta tillvara på mer ull och/eller återanvända kläder och andra textilier.

Boken Handmade nation: The rise of DIY, Art Craft and Design presenterar flera duktiga kvinnor som startat egna mindre företag inom återbruk och textilt hantverk. Grunden låg i att de gjorde saker själva och sedan fann en väg att sälja saker. En av kvinnorna som presenteras är Whitney Lee. Whitley gör knutna ryamattor med annorlunda motiv som hon plockar från veckotidskrifter. Hennes mattor har blivit mycket populära och det har gått bra för Whitney. Därmed gick också priserna upp. Då tog hon fram kit så man kunde göra mattan själv. En både rolig, generös och smart idé. Då har jag som konsument ett val att antingen köpa en färdig matta till ett dyrare pris eller själv göra en matta till ett lägre pris. Prisskillnaden betalar jag i tid, som också kan vara ett nöje, och att mattan kanske inte blir lika perfekt som hennes men ”good enough”.

Jag tror som sagt att det är i denna riktning hantverk måste gå. Göra kit, lära ut, skapa grupper som gör gemensamt. Det är på det sättet som hantverk kan spridas till grupper utanför de redan dedikerade som ringar på vatten söker sig ut på nya vatten.

Etiketter: diy punk

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln