Måste god kvalitet innebära gesäll- och mästarbrev?
 

Artikel från DN i februari 2015 och som jag skrev om i mars 2016. Artikel från DN i februari 2015 och som jag skrev om i mars 2016.













Blivit kontaktad om några inom vårt nätverk kring frågan om att skapa gesäll- och mästarbrev inom tovning. De hade varit i kontakt med Sveriges Hantverksråd och diskuterat frågan. Jag tog också kontakt med Hantverksrådet för ett par år sedan för att diskutera det. Insåg att det där ingenting man bara startar ”sådär” utan det är många frågor som man måste reda ut och besvara. Skrev om det i bloggen mars 2016.

Först måste man fundera över hur många är det som kommer göra gesäll- och mästarbrev per år? Fler personer kräver större organisation, samtidigt som en del av arbetet alltid kommer vara lika stor oberoende av hur många personer det är. Hela gesäll- och mästarsystemet bygger på att man går som lärling hos en erkänt duktig ”mästare” och lär sig under ett par år för att sedan göra sitt eget gesäll och /eller mästarprov. Frågan är då, vem ska ta personerna som vill göra mästarbrev som lärlingar? Har vi ateljéer som kan göra det? Och vem betalar dem för det? De som tar sig an lärlingar måste ju ändå lägga ner en del tid. Personligen tror jag att det kan finnas ett uppdämt behov de första åren, men efter fem år är det bara några enstaka personer. Sedan gäller det ju komma överens om en form av kvalitetsstandard ihop med en organisation som kan stå som ”garanter”. Vilken organisation skulle det vara?
 
Tro nu inte att jag är negativ till att försöka finna ett ”regelverk” som kan visa på att en tovare gör saker med god kvalitet. Tvärtom! Jag vill verkligen att vi skulle kunna finna något sådant, men jag tror man ska titta på alternativ till gesäll- och mästarbrev. Bättre att starta enklare och sedan bygga vidare från det.
 
När jag pratade med Hantverksrådet berättade de om företag och organisationer som bygger traditionella trävirkeshus gjort. Inom det området har organisationerna själva gått samman och byggt upp ett regelverk som man måste leva upp till för att få använda deras kvalitetsmärke i sin marknadsföring. Branschen gick alltså samman och satte kvalitetsnivån själv. Genom att sätta press på sig själva höjde de statusen och kunden kunde känna sig mer trygg. Ett annat exempel är inom coaching. Där har organisationer tagit fram certifieringar som man måste passera för att kunna säga att man är certifierad coach. Certifieringarna kostar, men blir ett kvalitetsmärke coachen kan visa upp. Genom att anlita en coach med certifieringen kan kunden känna sig mer trygg och skulle kunden ändå inte vara nöjd kan hen kontakta organisationen för att få upprättelse.
 
Båda dessa exempel är två alternativa sätt höja kvalitet och standard. Det är ju att kunna visa på god kvalitet som egentligen är det viktiga, inte själva brevet i sig.
 
Det är därför jag uppskattar International Feltmakers certifiering CiFT, Certificate in Feltmaking Techniques. CiFT innehåller ett antal olika moduler och steg inom olika tovningstekniker som exempelvis tovning med lös ull och med förfilt, nunotovning, nåltovning. Du måste alltså behärska flera tekniker. Du ska också skicka in prover med flera olika ulltyper för att visa att man kan arbeta väl med både grov och fin ull. Du skickar dina prover till någon som IFA utsett och som anses vara en duktig tovare. Den personen ger sedan ett skriftligt omdöme av dina prover. Bedömningen omfattar både själva tovningen och dess konstnärliga uttryck. Det gäller alltså inte bara att kunna tova rent tekniskt.
Certifieringen kostar ett antal hundralappar, vilket går till bland annat porto för att ta fram själva materialet och skicka testerna tillbaka, och är öppen för alla som är medlem i föreningen. Den som gör bedömningen tjänar ingenting på arbetet utan det är rent frivilligt. Skulle man inte vilja vara medlem efter det man är klar kan man gå ur.
 
Personligen tycker jag att CiFT är ett en av de viktigaste sakerna International Feltmakers har att arbeta vidare med för att successivt höja tovningen kvalitet och status. Kanske att de skulle vara villiga på att ”exportera” sitt koncept till Sverige?

Etiketter: cift kvalitet

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln