Spelar det någon roll vilken ull jag tovar?

Ja, valet av ull är direkt kopplat till resultatet och spelar därmed stor roll. Fibrernas mjukhet, spänst, längd och blandningen mellan dessa egenskaper ger både olika uttryck, struktur och slitstyrka. När du vill göra ett klädesplagg som du ska ha nära kroppen ska du välja en mjuk ull som merino eller svensk finull. Om du vill göra inredningsobjekt bör du ha en blandning av fin och grövre ull då de grövre fibrerna tränger längre in i filten när du tovar och har bättre slitstyrka när objektet är klart, men de fina fibrerna håller ihop allt bättre.

Naturligtvis spelar ullens färg också roll. Blandar du olika färger kommer fibrerna att tova sig in i varandra och bli melerade.
 

Kan jag tova annat än ull?

Tovning kräver ett naturhår med epidermisfjäll. Du kan inte tova syntetfibrer för det är en jämn tråd som skapas med en maskin. Du kan inte heller tova rena sidenfibrer bara med varandra, men genom att kombinera siden med ull fäster ullen fast dem på objektet.

Ullen behöver inte komma från får utan lika gärna komma från andra djur som alpacka, kamel, jak, get eller till och med hund.
 

Var kan jag köpa tovningsull?

Enklast är att beställa ull på nätet. Det finns flera leverantörer av tovningsull både i Sverige och andra länder. Tänk bara på att hålla ett öga på att ullen verkar komma från uppfödare som är rädda om djuren och behandlar dem väl. Flera leverantörer anger exempelvis om djuret är icke mulesed*. Försök också undvika att ullen ska åka över halva världen för att komma till dig.

Du kan också testa att tova ull köpt direkt från en fåruppfödare runt om i Sverige, men innan du tovar den måste du se till att ullen är ren från gräs och grenar och inte för smutsig. Du måste också se till att fibrerna är en blandning av mjuk bottenhår och grövre täckhår. Detta kan vara lite svårt i början, men en intressant utveckling allt eftersom du lär dig och vill testa mer.

Mer om leverantörer hur du kan få kontakt med fårägare finner du på sidan Material och verktyg.

*Mulesing är när fårägarna skalperar bakdelen på får för att förebygga angrepp från blåflugor. Processen är mycket plågsam för djuret. Det sker främst på merinofår som har en mycket tät och veckig hud som gör att det samlas smuts och djur.
 

Hur kommer det sig att allt krymper när jag tovar?

När du lägger upp ullen är den luftig och fibrerna är antingen kammade i samma riktning eller uppkardade till större volym. Allt eftersom du bearbetar och tovar ihop ullen kommer luft och utrymme mellan fibrerna att försvinna. Samtidigt kommer de utsträckta fibrerna att gå tillbaka till sin utgångsform och krulla ihop sig igen. Detta tillsammans gör att arbetet krymper.
 

Hur mycket krymper arbetet när jag tovar?

Hur mycket arbetet krymper beror dels på vilken typ av ull du använder och hur tjockt du lägger ullen. Tunna, mjuka fibrer tovar ihop sig mer än grova tjocka. Tunt lager ull krymper med än tjockt lager. För att kunna styra och vara säker på hur stort arbetet blir på slutet ska du alltid göra en provlapp.
 

Vilka verktyg behöver jag när jag tovar?

När du ska våttova, dvs använda tvål och vatten, behöver du egentligen bara bubbelplats och en gammal handduk. När du rullat in arbetet i rullad plast och sedan i en handduk är det ofta bra att knyta några gamla skosnören eller annan lättknuten tråd i ändarna. Det hindrar handduken från att rulla upp sig under det att du rullar den fram och tillbaka. Ibland kan det underlätta att rulla in handduken och plasten i en spaljé för det ökar trycket och snabbar därmed upp processen.

När du nåltovar behöver du en tovningsnål och en bit skumplast. Tovningsnålen behöver du för att tova ihop ullen. Skumplasten är bra att ha under arbetat så nålspetsen inte förstör underlaget.

Till detta finns ett antal andra verktyg och många tovare bygger efterhand upp sin egen verktygsutrustning, t ex med ballonger, glas och avloppsrör. Så testa gärna vad du tror kan underlätta för att få fram formen du önskar.
 

Hur är det möjligt att tova ihop ull med tyg i nunotovning?

Precis som när du tovar utan tyg vandrar ullfibrerna bakåt mot roten även vid nunotovning. När roten finner ett hålrum mellan trådarna i det vävda tyget tränger den igenom tyget och ut på andra sidan. Ju mer du bearbetar arbetet, ju fler fibrer går igenom. Epidermisfjällen hindrar dem sedan från att gå tillbaka.

När du nunotovar är det viktigt att du inte har för hög temperatur på vattnet i början av processen för då drar fibrerna snabbt ihop sig innan de hunnit att gå igenom och därmed fastnar de inte i tyget. När du ser att fibrerna gått igenom kan du ta varmare vatten för att snabba upp processen.